Kyrkobalkslängd

Som så mycket annat som rör sockenkyrkan, skulle kostnader och arbete fördelas mellan sockenborna. Så var också fallet med kyrkobalken, dvs staketet runt kyrkogården. Det gjordes av bjälkar bestående av skrädda timmerstockar, som sammanfogades och upptimrades till lagom höjd. Byggmetoden var densamma som vid uppförande av ett timmerhus. Kyrkobalkarnas uppsättning och framtida underhåll åvilade bönderna efter deras hemmanstal, dvs gårdarnas storlek. Böndernas skyldighet att hålla kyrkobalk upphörde 1789, då de därefter bekostades av kyrkornas medel.

I 1686 års kyrkolag kap. 26, § 8 finns följande stadgar om kyrkobalkar:
Alldenstund på de fleste orter församlingarne äro mycket betungade af en inritad gammal osed att hålla tak öfver kyrkobalkar som äro af träd timrade, men ändock äro med bräder eller spån betäckte, hvilka tak hysa det dubbla fel, att de dels äro ovaraktige och besvära socknens invånare med arbete och kostnad till deras underhållande, och dels fräta skog och trädvirke, som derigenom på ett oträngdt och emot sjelfva naturen stridande sätt varder användt, fördenskull och på en så skadlig qvarlefva utaf ålderdomen ifrån påvedömet måtte hädanefter alldeles vara afskaffat; skall det åligga prostar, kyrkoherdar och presterskap att påminna och varna, samt kronobetjäningen att med eftertryck tillhålla alle sockenbor, att efter hand och så fort större eller mindre del af de nu utaf trädvirke uppsatte kyrkobalkar förfalla, dem hädanefter ej annorlunda reparera, förbättra eller uppbygga än endast med kall stenmur, utan något bruk, kalkbrand, hvitlimning eller täckning och det vid 100 dalers s:mts vite, till socknens fattigkassa, för den socknebo, hög eller låg rik eller fattig som härmed bryter; men vid de kyrkor, der någorlunda dertill tjenlig gråsten, sprängd eller osprängd, icke kan vara att tillgå, eller icke utan allt för dryg kostnad kan framskaffas, må balkarne äfven hädanefter blifva af träd, dock med minsta kostnad inrättade och utan all täckning.

Följande längd är hämtad från Kila C:1 sidorna 261-262. Inget datum finns angivet, men det är under 1600-talet. Denna balk var troligen av samma modell som den som fortfarande omgärdar S Råda kyrka i SÖ Värmland.

Kyrkobalken vid Södra Råda gamla kyrka Foto: Gunnar Jonsson, Säffle