Socknen nämnes 1359. Vid reformationstiden voro Alster och Ö. Fågelvik annex; det förra är nu eget pastorat.
Namnet är en först på 1500-talet uppträdande förkortning av Väsehärad
(ss. ännu i dial.uttalet). S. leden i detta namn är härad i en även i
andra ortnamn (t. e. Ekshärad) uppträdande allmännare bet. 'bygd'. F.
leden är troligen urspr. gen. av ett numera försvunnet namn på älven
Glumman, ett fvs. *Väs(a), av oviss bet. Namnet skulle alltså betyda
'bygden kring Glumman'. Kyrkan och flera av de älsta gårdarna ligga nära
älvens utlopp i Panken. Den älsta namnformen beror på skrivfel. Se vidare E.
Noreen, NoB 10, s. 86 ff. Prof. Lidén meddelar: "Om namnet urspr.
tillhört Glumman och närmast haft avseende på det sanka området kring dess
utlopp, eller, vilket torde vara väl så sannolikt, urspr. betecknat sjön
panken, som på stora sträckor omgives av sankmarker, kan det höra till fht. waso
'fuktig mark' (dit hör enl. Hellquist, Et. ordb. s. 1100 gårdsn. Vasa i
Uppland), ags. wos -väta,
sav', sv dial. os
'växtsaft'. Ett älvnamn fsv. *Væs
eller *Væsa (av *Vasio,
-ion-) eller sjönamn *Væse,
gen. -a (för *Væsir
av *Vasia-) visar samma
avljudsvokal som det med nämnda ord troligen sammanhörande no. vaas,
fvn. vás 'besvärlig färd, i synnerhet i väta och oväder', nyisl. vós
även 'väta (i kläder)'".
Namnformer före 1540: (par.) Väherad 1359 NoB 10:86, (par.) Wääsherad
1390 NoB 10: 86, (i) Wäsäheradhe 1391 NoB 10: 86; Väshärazsokn 1392 NoB 10:
86, (i) Wäsaheridhe 1415 NoB 10: 95, Wäsaheridh 1415 NoB 10: 95, Wäsaheredh
s. 1430 NoB 10: 95, Wäsahärradh 1437 Lgl 2: 15, Wäsaheret s. 1440 ndipl 16:
115, Väsaheret 1440 ndipl 16: 115, Wäsahäradz s. 1441 dipl, Wäsaheradh 1455
NoB 10: 86, Veseheret 1467 NoB 10: 87, Weseherads s. 1477 ndipl 16: 292, Wäsa
herret 1483 NoB 10: 87, Wässehäredh s. 1497 NoB 10: 96, Vesherret 1498 NoB 10:
87, ? Vestraherad 1539 O Magnus.
Jordeboksformer fr. o. m. 1540: Väshäredhes S. 1540, Wesse Herrads S.
1542, Wässe S. 1543 1568, Wässa herratt och S. 1572, Wässe Häradtz S. 1680,
Wäse Härads S. 1825, Wäse S. 1877.
Övriga namnformer: Väsaheratz k. 1540 Skjb 175.
Källa: Sveriges ortnamn - Ortnamnen i Värmlands län.
Ett lockande förslag att förklara namnet Väse efter gården "Ve", från fornsvenskans Ve, isländskans vé, "helig plats, offerställe", stöter, enligt Erland Rosell, på svåröverkomliga språkliga problem.