Startsidan
Platsen för Kristinehamns stad var tidigt en betydande handelsplats med sjöfart på Vänern. Här grundade hertig Karl (sedermera konung Karl IX) o. 1570 ett hertigsäte kallat Bro, där han ofta uppehöll sig. Det omfattade gårdarna Bro, Prästgården, Skervinge och Kilshammar. 1635 tillbytte sig kronan Bro 1/2 mtl frälse med Ström 1/4 mtl, beläget vid "Broohammar". Den s. k. kyrkoparten Klockargården, som innehafts av kaplanen i Varnum, användes 1636 till inrättande av marknadsplats i Bro, vilken två år senare beslöts skola omändras till stad. Denna, som anlades på Klockargården och Bro skattehmn, fick 9/10 1642 sina privilegier under namnet Kristinehamn (efter drottning Kristina), varvid under staden lades följande kronohmn i Varnums sn: Bro 1/2, Älvbro(torp) 1/8, Prästgården 1, Enserud 1, Skervinge 1, samt skattehmnen Bro 1/2, Löten 1/2 mtl; dessutom gavs löfte om tilliggande frälseägor. Under åren 1644-1650 utfärdades flere kungl. brev med tillägg i stadens rättigheter. 1644 lades Nolbytorp 1/4 mtl under staden, 1645 Bäck 1/2 mtl och Kungsholmen 1/2 mtl, 1646-1648 Drevsta 1, Smedby 1 och Kilshammar 1 mtl. Därjämte tillhandlade sig borgerskapet skattehemmanet Sanna 1 mtl i Varnums sn, och enligt kungliga resolutioner 1647 och 1649 blev hmnet staden "förundt och bewiljadt" mot erläggande av skatt och utlagor till kronan, men kameralt förblev det i Varnums sn. Först i sen tid har hmnet i administrativt, juridiskt, kyrkligt och kameralt hänseende lagts till Kristinehamn (se överflyttningar från annan socken).
Stadens åker och skog uppdelades på tomterna och köptes av borgarna. 1831 utfärdades k. br. om frihet till försäljning tomtägarna emellan av den donerade jorden. I senare tid har ytterligare ett betydligt område av Varnums sn lagts under staden (se överflyttningar från annan sn).
Mantal å hemmanen har "obehörigen underlåtits", se 1825 års jb. i jb 1877 äro stadens hmn icke uppförda.
Staden Kristinehamn blev 1645 moderförsamling och fick som sådan till annex Varnums församling, som förut varit annex till Ölme (se Varnums sn); båda församlingarna använde stadens kyrka, som ligger på ung. samma plats, där tidigare Varnums sns kyrka legat.
Namnformer: Bro 1613 NrskA II s. 692, Broo 1618 NrskA II s. 717 1637
Wism B2 1640 db, Brohampn 1620 NrskA II s. 729, Brohamna, Hamna, Warnums hamn
1779 Fw s. 501; Christinæhambn 1642 k. br., Christinehampn 1643 db,
Christinhampn o. 1665 Gs s. 275.
Överflyttningar från annan socken (utom redan ovan nämnda): en del av Björkebol
fr. 1928, en del av Gustavsberg och en del av Hedehult fr.
1914, Kullen och Kurlanda fr. 1927, Prästerud och Sanna
fr. 1914, Solbacken fr. 1891, Sörkastet, Utterbäcken och Ålskärr
fr. 1914, alla från Varnums sn.
Överflyttningar till annan socken: Kraftfallet och Sågaretorp
till Varnums sn fr. 1891.
Källa: Sveriges ortnamn - Ortnamnen i Värmlands län.